Kvinnliga alkoholister dröjer för länge med att söka hjälp
Forskaren i socialmedicin vid Göteborgs universitet, Fredrik Spak, presenterade för några år sedan en doktorsavhandling om kvinnor och alkohol.Avhandlingen grundas på tio års kartläggning av svenska kvinnors alkoholvanor och är en av de mest omfattande undersökningar som gjorts inom detta område. En sammanfattning av undersökningen har redovisats i en TT-intervju med kommentarer även av Lena Dahlgren, cheföverläkare vid EWA-enheten på Karolinska sjukhuset i Solna.

Fredrik Spak avlivar i sin undersökning ett flertal myter och påståenden när det gäller kvinnors alkoholvanor - och alkoholmissbruk. Att alkoholism bland kvinnor har ökat under de senaste 20 åren är klart dokumenterat. Men ökningen är inte alls så dramatisk som det ibland hävdas i den alkoholpolitiska debatten.

Enligt Fredrik Spaks undersökning är omkring tre procent av kvinnorna i Sverige alkoholister och inte mellan fem och sju procent som vanligtvis påstås. När det gäller det dolda missbruket så finns det ingenting som tyder på att kvinnors drickande skulle vara mer \"okänt\" än mäns drickande. I Göteborgsundersökningen fann man bara en enda kvinna vars alkoholproblem inte uppmärksammats vid tidigare kontakt med sjukvården. Däremot åtgärdades ytterst sällan alkoholproblemen eftersom kvinnorna sökt hjälp för någonting annat.

Det finns heller inget som styrker att yngre kvinnor håller på att ta efter de unga männens dryckesvanor. Visserligen dricker yngre kvinnor mest bland kvinnorna, men högkonsumtionen i åldrarna 20-25 år avtar efter några år. Den tillfälliga högkonsumtionen är emellertid ändå oroande eftersom de ung kvinnorna dricker så mycket som en vinflaska åt gången, menar Fredrik Spak.

Tidig behandling är avgörande

Lena Dahlgren, cheföverläkare vid EWA-enheten i Stockholm, bekräftar att kvinnors alkoholproblem ofta uppmärksammas av sjukvården men mindre ofta - för att inte säga sällan - åtgärdas eftersom kvinnorna söker hjälp för andra besvär. Det är ett stort problem, anser Lena Dahlgren, eftersom tidig behandlingskontakt är nödvändig för att på ett effektivt sätt kunna ge hjälp åt kvinnor med alkoholbesvär.

EWA-mottagningen på Karolinska sjukhuset öppnades för femton år sedan och var den första i landet som kunde erbjuda missbruksbehandling för kvinnor. EWA-mottagningen kan visa upp mycket goda behandlingsresultat och idag lyckas man hjälpa tre av fyra kvinnor att bli kvitt sitt alkoholmissbruk.

Vilka kvinnor är det då som söker sig till EWA-enheten?

Enligt Eva Dahlgren är det kvinnor som aldrig tidigare behandlats för sina alkoholproblem. Och de kommer från alla samhällsgrupper och fmns representerade i alla åldrar. Det kan vara en kvinna i yrkeskarriären som på grund av överambition och stress hamnat i ett okontrollerbart drickande. Dit kommer också den artonåriga flickan med besvärliga hemförhållanden och den äldre kvinnan som efter sin pensionering börjat dricka mer och mer.

Blandmissbruk allt vanligare

Under de femton år som gått sedan EWA-enheten startade sin verksamhet har alkoholmissbruket bland kvinnor ökat. Samtidigt har också missbruksmönstret förändrats genom att blandmissbruket blivit allt vanligare. Det har visat sig att allt fler av EWA: s patienter inte bara använder alkohol och lugnande medel utan också värktabletter. Kanske kan det tyckas vara oskyldigt att använda receptfria tabletter men på EWA har man konstaterat att det ofta förekommer en överkonsumtion som är mycket farlig. Det finns t o m de som konsumerar en halv ask Treo om dagen.

Det är vanligare bland män än bland kvinnor att dricka för berusningens skull. Kvinnor dricker ofta för att lindra sorg och döva smärta. Inte sällan har kvinnor psykiska problem och lider av ångest, oro och depressioner. Missbrukande kvinnan Iever ofta ett utåt till synes välordnat liv med både arbete och familj, men efter det att hon \"nattat\" barnen kan hon dricka två flaskor lättvin för att gå ner i varv.

Fredrik Spaks undersökning visar också att de flesta alkoholister aldrig söker hjälp för sina spritproblem. Många tror helt enkelt inte att behandlingen hjälper, andra lever i villfarelsen att de hjälper sig bäst själva.

Kvinnor som söker hjälp gör det ofta i ett sent skede. Det hade varit bättre om de sökte hjälp tidigare, exempelvis hos en distriktsläkare, istället för att vänta tills problemet blivit så stort att de tvingas vända sig till en specialist.

En av orsakerna till att kvinnor inte söker behandling i samma utsträckning som män är att kvinnor känner skam och skuld över sitt missbruk. Den stora skammen handlar om modersrollen - att inte vara en tillräckligt bra mamma. Många är också rädda för att förlora vårdnaden om sina barn. Därför behöver missbrukande kvinnor all stöttning de kan få för att våga ta steget att söka hjälp, menar Lena Dahlgren.

Alkoholbehandling som avskräcker

En annan orsak som bidrar till att kvinnor drar sig för att söka hjälp är att de traditionella alkoholbehandlingarna, som ofta utgår från missbrukande män, ibland verkar avskräckande.

Minnesotamodellen är ett sådant exempel. För kvinnliga alkoholister kan dess huvudbudskap, om att erkänna att man är \"maktlös inför alkoholen\" och har \"förlorat kontrollen över sitt liv\" kännas både hotade och deprimerade. Detta gäller framförallt för kvinnor som har psykiska problem. Ett redan svagt självförtroende blir ännu svagare. Därför inriktas vården vid EWA-enheten istället på att stärka kvinnornas självförtroende.

En av de stora skillnaderna - kanske den största - mellan manliga och kvinnliga alkoholister är att mannen ofta har en stöttande kvinna bakom sig medan den kvinnliga alkoholisten ofta har en missbrukande man med destruktivt inflytande i bakgrunden.

På EWA-enheten får dessa kvinnor något av en fristad tillsammans med kvinnor som befinner sig i samma situation. Efter det att kvinnorna fått abstinensbehandling görs en medicinsk, social och psykologisk utredning för att vården ska kunna anpassas efter varje enskild kvinna. Det handlar inte bara om att hjälpa kvinnorna att sluta dricka - det handlar om att förändra hela deras livssituation.

Hur lång är då behandlingstiden? Det varierar naturligtvis, men normalt rör det sig om ett och ett halvt år, med stödsamtal som viktiga inslag i vården. Tillräckligt lång behandlingstid , tidig kontakt och individanpassad vård är avgörande för att kunna bryta ett alkoholberoende, slår Eva Dahlgren fast.

Må så vara, att den direkta behandlingstiden kan begränsas till ett och ett halvt år. Men tro för den skull inte att kampen mot alkoholberoende - och alkoholbegär - är över efter 18 månader. I själva verket handlar det om en livslång kamp!

Kalla gärna denna livslånga kamp för eftervård. En eftervård där Länkrörelsen kan - och vill vara ett stöd och en hjälp till självhjälp för den som ärligt och kompromisslöst strävar efter att bevara sin tillkämpade nykterhet.

Med vårt idéprogram som grund, med Länkgemenskap och kamratstöd ser vi som vår stora uppgift att HJÄLPA ANDRA SOM VI SJÄLV BLIVIT HJÄLPTA.

Det är med största tillfredsställelse vi kan konstatera att allt fler kvinnor under senare år sökt sig till Länkrörelsen. Vår önskan är att ni ska känna er välkomna i vetskap om att alkoholism är samma gissel vare sig den drabbar man eller kvinna. Tillsammans utgör vi en kraft som leder bort från ett liv i förnedring och tristess till ett liv i harmoni och social gemenskap.

Sven-Erik Johansson /fd.redaktör, Vi Länkar/

Testa dig själv om du är i farozonen

l. Dricker du ensam?

2. Dricker du för att trösta dig?

3. Handlar du i olika systembutiker för att inte bli igenkänd?

4. Gömmer du flaskor?

5. Tar du återställare?

6. Dricker du varje dag?

7. Får du minnesluckor?

8. Dricker du tills det tar slut?

9. Köper du dyrare sorter än du har råd med för att dricka mindre?

10. Har du försökt sluta dricka men inte klarat av det ?

11. Kombinerar du alkohol och lugnande tabletter?

12. Håller du skenet uppe utåt, och dricker hemma före eller efter fester?

Svarar du JA på en tredjedel av frågorna bör du se över dina alkoholvanor.